Utrikeshandel & samhällsekonomi

Utrikeshandel bygger på att länder har olika förutsättningar att producera varor. I Sverige t ex gör klimatet att vi inte kan odla kiwi och kaffe utan måste istället importera det från varmare länder. Vissa särskilda naturtillgångar som bl a olja saknar Sverige helt.

Sverige hör till den grupp länder som har störst utrikeshandel. Mellan 25 och 39 procent av vår produktion säljs utomlands. Sverige är ett land med liten befolkning men stor produktion av olika varor och måste därför handla med utlandet eftersom vår hemmamarknad inte räcker till. Exempel på exportvaror är: papper, pappersmassa, maskiner, båtlyftar och bilar t ex Volvo. Det är länderna i Västeuropa, USA och Japan som är våra viktigaste exportländer.

Långsiktigt måste vi se till att all export och import går jämt upp. Kan vi inte betala all import tvingas vi ta av valutareserven. Det är pengar i olika utländska valutor  men främst dollar och pund. Om valutareserven töms efter hand måste vi tillverka billiga varor som är populära utomlands för att öka exporten igen.

Ytterligare en åtgärd är att sänka värdet på landets valuta alltså devalvera. Då blir det dyrare att köpa varor utomlands men det blir billigare för utlandet att köpa våra exportvaror. Om en gemensam valuta införs inom EU blir det mycket svårare för ett land att devalvera.

Vissa länder inför tullavgifter på importvaror för att skydda det egna landets produktion från konkurrens. Konsumenterna ska alltså välja det inhemska produkterna. Man bildar olika sk tullunioner för att minska de handelshinder som finns. En av dem är t ex EU. Efter att Sverige gick med i EU har transporten förbättrats mellan de andra EU-länderna. Meningen med EU är en större rörlighet mellan länder vad gäller varor, tjänster, kapital och människor.

Det är tre grundläggande frågor all samhällsekonomi bygger på. Vad som ska produceras, hur det ska produceras och hur resultatet ska fördelas. Dessa frågor kan besvaras olika beroende på vilket ekonomiskt system man använder.

Om man har marknadsekonomi så är det efterfrågan som styr produktionen. Näringslivet strävar efter att göra så stor vinst som möjligt och det råder fri konkurrens. Inget land använder sig av ren marknadsekonomi. Statliga myndigheter har alltid ett finger med i spelet.

En planekonomi styrs helt av politiska beslut. Staten försöker avgöra vad och i hur stora mängder något ska produceras. De flesta planekonomier har mer och mer övergått i marknadsekonomi. Sverige har en blandekonomi med planekonomiska inslag.

307 svar till “Utrikeshandel & samhällsekonomi”

  1. Pingback: albuterol inhaler
  2. Pingback: viagra suppliers
  3. Pingback: buy tylenol
  4. Pingback: buy chloroquine
  5. Pingback: cialis coupon
  6. Pingback: brand name viagra
  7. If sparing 2 weeks a steroid in a common, you would do 4 hours a time, integument 2 generic cialis online dispensary the mв…eв…tв…OH corrective insulin in the dosage for each liter. cialis 20mg generic cialis tadalafil 20 mg from india

  8. I was very pleased to discover this great site.
    I need to to thank you for your time just for this fantastic read!!
    I definitely really liked every little bit of it and i also have
    you saved as a favorite to see new stuff on your blog.

  9. Greetings from Colorado! I’m bored to tears at
    work so I decided to browse your blog on my
    iphone during lunch break. I love the information you provide here and
    can’t wait to take a look when I get home. I’m amazed at how quick your blog loaded on my phone ..
    I’m not even using WIFI, just 3G .. Anyhow, amazing site!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *